Adina påminde mej precis om Lars Winnerbäck samtidigt som jag satt och klinkade på hans "du gamla fria nord" på gitarren. Det var ofantligt längesen jag lyssnade på honom. Min favorit genom alla tider! Världsbästa Lasse. Drömmer mej tillbaka till 2008 då jag såg honom live. Fina tider. En evighet sen känns det som, men kommer aldrig glömma känslan alltså, världens bästa.

Finns nog inget som gör mej lika rofylld och harmonisk som när jag lyssnar på "brustna hjärtans höst", "elegi" eller "dom tomma stegen". Och det finns inget som ger mej ett sånt lyckorus som när jag hör "stockholms kyss", "innan mörkret faller" eller "ett sällsynt exemplar"

Ja ni hör ju. Kärlek <3