Dagen har passerat som i en dimma. Somnade runt 3 inatt så som pricken över i:et så har jag varit trött som jagvetintevad. Ett under att jag inte somnat på någon lektion. Inget känns lättare, inget känns bra, känner inte igen mej själv. Men alla vardagsrutiner går per automatik ändå. Man kan ju inte bara upphöra att existera för ett tag, hur gärna man än skulle vilja. Var på gymmet en sväng efter skolan, körde ben och sprang på löpbandet. Skönt. Sen har jag skrivit klart uppsatshelvetet.

 

Imorgon efter skolan så ska jag åka hem till min fantastiska kusin och sova där. Vill inte vara ensam mer än jag behöver just nu. Tankarna och saknaden driver mej till vansinne. Är så himla glad att jag har så fina vänner, uppskattar verkligen allt ni gör och bara att ni finns där överhuvudtaget. Det är i sånna här situationer man ser vilka som står kvar även när det blir jobbigt. Ni är bäst.

 

Nu ska jag göra ett försök att få lite välbehövd sömn. Wish me luck.