Och där i fanns denna låt Please don't say you love me och helt plötligt så bara kastades jag tillbaka ett år i tiden. Sjukt hur låtar kan få en minnas sånt man trodde man glömt? Typ som en känsla. Lyssnade på denna och jag kände exakt samma känsla som jag kände när jag satt på samma plats för lite mindre än ett år sedan och nötte den. Bitterljuvt. Bittert för det var ingen bra känsla jag fick i magen, usch. Men ljuvt för att jag idag är så långt från den känslan man bara kan komma. Tänk om jag visste då, hur bra allt faktiskt skulle bli.