Och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om, för det ekar i huvudet
Alltså. Jag känner hur min lilla blogg sakta men säkert dööööör.. vill inte! Men tycker inte jag har så mycket vettigt att skriva. Vill ändå fortsätta nu när jag hållt på så pass länge. Tänker mej att bloggen ska finnas kvar så jag kan ta en nostalgitripp tillbaka till mina *glorydays* på ålderns höst, kanske visa barnbarnen hur pigg och fräsch en faktiskt var en gång i tiden. Aja. Tanken som räknas åtminstone.
Den här donnan har jag hängt med bland annat!
Ett helt höstlov har snart passerat. Det har varit fantastiskt! Avkopplande, gödande (har ätit som en jävla häst, mmmhm :-D) och så har jag äntligen hunnit träffa alla mina kuliga kompisar som jag typ aldrig annars hinner spendera tid med! Toppenbra ju.
Dock är det lite bra att lovet lider mot sitt slut, för det innebär helg och att jag får åka till Marma och ge Robin en puss eller två :*
Hörs om nån dag eller nån månad. Den som lever får se. Godnatt!
Kommentarer
Trackback
